Det är nästan obehagligt att känna på mina ben. Dom är inte mina längre. På något märkligt vis har de sakta bytt skepnad och nu häromdagen, när jag skulle smörja in den, kändes de platta och tomma. Som en tom påse, som någon annans. Jag har så länge jag minns alltid styrketränat och tagit mina joggingrundor, känt mig spänstig och stark men det är en annan Elin idag. Efter två år av svårigheter att stå och gå har jag helt enkelt tappat all muskelmassa i vader och ben. Små pinnar sticker ut från kjolen och det är jobbigt att inte känna igen sin kropp. Att känna sig darrig och svag. Den mesta av fysioterapin som innehåller styrka för ben bidrar till mer irritation och ökade smärtor så under flera år nu har jag fått fokusera på att göra övningar som stimulerar blodcirkulationen och motverkar stelhet. Så om du ser någon på gymmet som sprattlar som en skalbagge på rygg - typ luftcyklar och sånt, så är det med högsta sannolikhet jag. Men men. Ville egentligen inte rikta fokus till mina kroppsdelar utan lyfta fram detta otroliga set från Rabens Saloners höstkollektion. Den quiltade jackan. Och den helt otroliga kjolen i samma tyg. Önskar dig en fin start på veckan!
