..på kolonin och närmare bestämt bebisar av Dahliaplantor. Eller blivande dahliaplantor, inga har ju kommit upp ännu. Och sådant oroar mig snabbt. Så fort jag pluppat ner något i jorden vill jag se livet börja spira. Erfarenheten genom åren visar ju att jag faktiskt inte har överjordisk gröna fingrar. Det är mycket som har dött eller aldrig ens vaknat till liv. Men min lilla investering här, till en vacker sommarträdgård håller sig åtminstone i drömmen, levande ett tag till. Bedömer ändå att plantorna har ideala förhållanden.. hehe.. Så återkommer om några veckor så du får veta, om det var så smart eller inte att väcka dem här i sovboden. Nu ska jag sätta mig på en liten kudde på golvet, starta upp meditativ musik i lurarna och andas en kvart. Det började med att jag kunde koncentrera mig vid andningen i 30 minuter, sedan började dessa sessioner sakta krympa i tid. Så får det vara, livet pockar på många sätt, så jag har inte tid att sitta stilla med andningen. :) Nejdå, ska dela upp det och andas en kort stund på kollis idag. För dit bär det efter en stund vid datorn. Göra proteindrink med blåbär och vanilj, packa ner ett par kokta ägg. Kanske att jag svänger förbi bageriet för en kardemumabulle. I eftermiddag ska jag leta vårtecken, titta på syrénernas gröna knoppar, känna värmen i gruset. Vill vara tacksam för det fina i tiden som är nu.
