Vissa klänningar har bara något speciellt, jag vet inte exakt vad det är. Men då, vid dessa sällsynta tillfällen talar klänningen nästan till mig. Jag känner på det skira mjuka tyget, ser hur ljuset lyfter när det stöter emot. Och jag vill flyta runt på marken, spinna runt och känna det böljande tyget omkring mig. Förstår du vad jag menar eller är jag bara konstig nu? För att demonstrera ett sådant plagg ur min garderob har du bilderna ovan. På säsongens klänningen, om du frågar mig. Från bästa Dorothee Schumacher förstås.
