I Mars i år besökte jag Rörbäck forest retreat, en plats som fyllde hjärtat. Jag och syster spenderade ett eget dygn där och passade på att göra det till vår tysta retreat, och istället för att prata sönder helgen så fann vi oss vara sida vid sida om varandra, i ett lugn som är ovanligt för oss när vi är tillsammans. Precis vad vi båda behövde, en tysnad som släppte in naturen, känslor och den otroliga miljön.. ..både inomhus, i det sakrala boningshuset.. ..och i den kala naturen som lockade där utanför. Anna och Caspar gav oss en stickling när vi åkte, jag tror att Anna klippte av ett skott från denna Dr. Westerlund.. ..eller denna. Och nu har det lilla skottet vuxit upp till detta frodiga lilla monster. Fyra månader senare alltså. Som jag älskar den. Vet bara inte hur eller om jag borde trimma den lite? Behöver man kanske göra det för att stimulera igång blomning? Är bara så nöjd över att den tagit fart över sommaren, då jag inte varit hemma. Så bortskämd har den inte blivit och jag hade inte förväntat mig en sådan explosion. Jag har aldrig haft en doft-pelargon i hela mitt liv, så har du lite skötseltips så tar jag gärna emot.
