Kan det vara sista sensommardagen vi fick? 29 grader i skuggan men så fort solen börjar ställa sig lågt sjunker temperaturen till behagligt. Det är då Victor börjar varva ner. Han stod nyss och sågade något plank men hittar honom nu utsträckt avlång i soffan. Djupa lugna andetag. Jag tittar på honom, tror att han sover. Träden i Slottsskogen är nu en fond målade i guld. Jag slutar vattna krukväxterna. Klättrar upp försiktigt bakom honom. Lägger mig bakom och kupar kroppen så att den smätter in med hans. Ligger stilla. Ett äpple faller. Och sedan ett till och jag hör tassarna i grusgången. Sigge vill också vara med. Han sträcker ut sig på den lilla puffen bredvid oss. Här ligger min lilla familj. En minifamilj, men ändå.
