Jag passerar dig nästan varje dag. Låser först upp grinden till Slottsskogskolonin och börjar att gå grusgången ner. Det krasar under kängorna och jag sparkar på gruset framför mig. Så står jag framför dig. Den finaste lilla stuga jag vet. Med trasslig trädgård och bågnande tak. Med den vackraste formen på fönsterbågar. Eftermiddagssolen står lågt på himlen. Kastar gyllene strålar över gräset. Att det var minusgrader igår och november idag vet utemöblerna inte om. På kolonin har vi mer än 150 stugor och jag fångar dem genom skiftande årstider med kameran. Med stugornas ålder sväller kärleken och några har jag blivit handlöst förälskad i. Det stilla livet här på kolonin vill jag dela med mig av här på bloggen och kanske ännu mer på mitt Instagram @elinlannsjo . Där fastnar de små ögonblicken som uppstår bland knotiga äppelträd och knarriga plankgolv. Jag blir påmind om kaffetermosen och kardemummabullen från Cum Pane som jag bär i väskan och slänger en sista varm blick mot dig. Fortsätter vidare in på den vänstra grusgången, förbi den citrongula stugan och bort mot min egna lilla koloni. Follow my blog with Bloglovin
