Den förför mig. Syrénen. Det har den gjort ända sedan jag var liten och lekte bland syrénbuskarna i mormor och morfars trädgård. Jag har Pallovasen full i mitt vardagsrum och något speciellt händer på kvällen. Som om blommorna öppnar sig lite till och ger djup och tyngd åt sötman i luften. Jag ligger i soffan. Tittar på kvistarna som jag knep med mig från trädet på vår innergård. Andas in, håller andan. Fångar doften inom mig.
