Idag satte jag mig i bilen och körde tjugotre minuter för en specifik semla. Nämligen den man bakar på Waernet vid Olskroken. Detta är ett av stans allra mysigaste fik. Här serveras frukost hela dagen(!), goda soppor och såklart just nu, semlor. Mina förväntningar var ändå ganska höga, jag har sett semlan i mitt flöde och den är så inbjudande med sin mörka och grova mandelmassa som väller ut under perfekt fluffig grädde. Hur var den då? Okej, så här. Den välrostade mandeln i mandelmassan var otroligt fyllig och jag trodde aldrig att jag skulle skriva att en mandelrostning tar över de andra smakerna. Men den gjorde det. Jag saknade tex tydlig kardemumma-smak, trots att jag såg kryddan överallt i bullen. Bullen i sig var tung och kompakt, jag hade uppskattat lite mer luftighet i inkråmet. Känner att jag måste tillägga här att för de lesta så är nog denna semla en dröm, men jag som jagar den bästa hantverkssemlan sätter lite tryck på godsaken.Om du inte helt häng med så har du årets jakt och testing på bästa semlan här, här, och här. Så. Cum Pane står fortfarande som favorit på semle-himmeln. Men jag ska hinna testa fler innan dagen med stort D!
