Vi har ett hål mellan våningsplanen där trappan ska sättas in. Därigenom rinner det ner dammoln från bygget och in i våningsplanet som vi lever i. Vi torkar och torkar men varje morgon är en ny dag av vita pudertäcken över ytorna. I lätt panik över ett hem som aldrig känns rent bestämde jag mig därför för att hänga om tavlor hemma, som en slags skenmanöver haha. Jag som har en stark känsla över vad jag älskar med inredning har en förvånansvärt dålig uppfattning och bredd när det kommer till konst. Starka tavlor som suger till sig blicken stressar mig lite men jag utmanade mig själv förra året när jag hängde upp en fantastisk och uttrycksfull tavla av Krister Kern. Och jag älskar den så något har ändå förändrats i mig. Något annat som känns som ett konst piece är min fransiga jacka som kommer från Hofmann Copehagen ss24. Blev väldig inspirerad av snitten och de specialgjorda fransarna. Nästa gång tänker jag ha den till låga blåjeans och cowboy-hatt, kommer nog att bli väldigt fint. Men. Tillbaka till väggarna. Den svarta tavlan i asfaltsklister fick en ny plats och jag nöjer mig så. Nu tar vi helg!