Detta inlägg är i samarbete med Wexthuset. Det är precis just nu, i vintertid, som jag tänker på min trädgård som allra mest. Den är då jag längtar mig tokig efter fria sommarfötter på gräsmattan och att pyssla om min trädgård. Men vintern är också en så fin tid att planera den kommande säsongen. Det är ju då jag har lite perspektiv på det gångna året, på vad som funkat mer eller mindre bra och på vad jag saknar och längtar lite extra efter på min gröna plats. Som i år, då jag insåg att jag planterat äppelträdet på tok för nära stugan och att jag behöver fylla på med perenner som tål skugga på baksidan. Jag bläddrar i mina trädgårdsböcker, funderar på ytor som jag vill förändra, på blommor som grannen har och som jag också vill ha i min trädgård och på vad jag ska göra med platsen där magnoliaträdet dött. På kolonin har vi inget växthus, något som jag alltid saknat. Att odla alla sina grönsaker på friland har inte varit ett jättelyckat upplägg. Varken tomaterna, gurkorna, eller mina vindruvor hinner bli klara innan höstvindarna drar in. Victor har pratat om att använda några gamla fönster till en temporär lösning men det förslår inte mycket. Så jag drömmer om ett litet växthus till mina känsligare plantor någonstans i trädgården. Tänker på hur fint det skulle vara att sitta där inne, som i ett litet orangeri och njuta av doften från växterna därinne och av värmen när kvällsluften blir kylig utanför. Här är vår bästa södervägg, men trots det har vindruvorna det ändå lite tufft. På Wexthuset finns inspiration kring just det, härliga växthus och vackra orangerier, olika storlekar och modeller och jag blir så himla sugen på ett eget. Tänker att det inte behöver vara så stort hos oss, ett terrassväxthus skulle passa perfekt mot den här husfasaden i söderläge. Men ett litet orangeri vore ju drömmen såklart.
