Kvällsrundan i trädgården och efter en veckas ordentlig torka passar jag på att vattna mina vänner. Luktärtorna här är en klättrande, luden och ettårig sort. Många av oss odlar den för den ljuvliga doften och de vackra knalliga färgernas skull. I Italien och hos min granne växter den vilt och är då perenn, ska försöka byta till mig några fröer av henne. För detta är en favorit till mig och jag har utan undantag odlat dem i olika färger varje år sedan 138:an kolonins begynnelse. Platsen bör varieras för efter ett par år på samma ställe växer luktärten inte lika kraftigt. Så i år hamnade de i en pallkrage. Luktärtor älskar vatten är min erfarenhet. Ett litet knep, att plocka ärtskidorna som växter till sig där varje blomma suttit, förlänger blomningen. Och ju mer du plockar ju mer stimuleras luktärten att sprida ut sig. Så inget dåligt samvete över att fylla vaserna hemma. Vilken fantastisk egenskap eller hur. Så. Nu är vattningen klar och soffan väntar.
