Tänkte berätta lite om den senaste tidens äventyr på behandlingsfronten men först.. alltså tack för att du stannar upp och bidrar med ett litet hjärta eller några ord ibland. Ett tecken på att jag inte skriver rakt ut i tystnaden utan du finns ju där, och det är faktiskt skönt att veta. Man kan säga mycket om likes men det är ett sätt för mig att enkelt se vad du tycker om att läsa och därmed vad jag vill skriva mer av såklart. Så det var jättekul att många av er vill veta mer om akupunkturen och reiki- behandlingarna som jag börjat gå på för jag tycker ju själv att det här är sjukt spännande! Om du missat mitt förra inlägg om det, så läs här så kommer du ikapp. Nu har jag varit på tre behandlingar, alla tar en timma ungefär. Akupunktur i sig är ju inget främmande för mig, jag satte många nålar under en period av mitt liv då jag hade en kronisk huvudvärk som vägrade släppa taget. Men då, behandlades jag på en mottagning som tillhörde traditionella vården, så allt "andligt" var liksom bortskrapat och istället höll man behandlingen ytterst klinisk och utgick bara ifrån det som kunde stöttas upp av forskningsresultat. Så denna gång upplever jag behandlingen helt annorlunda. Den får djupare fäste, både kroppsligt och själsligt känns det som. L tar emot mig när jag kommer, och jag dricker en kopp örtte. Vi sätter oss ner, hon känner min puls, kollar tungan och ställer en rad frågor. Alltså vi måste stanna redan här. För det här med tungan är jag hemskt nyfiken på, måste verkligen ta reda på vad är det hon tittar efter här? Och ibland, kanske halvvägs in i behandlingen får jag visa tungan igen och jag ser hur hon fattar något nytt beslut utifrån vad hon ser. Själv ser jag ingenting särskilt alls när jag kollar i spegeln efteråt?! Lätt förvirrad här. Jag ju väldigt nyfiken rent generellt och L har fått lov att säga åt mig att inte fråga så mycket hela tiden.., tror att jag typ dödar hennes vibe lite med alla mina rationella frågeställningar.. och det vill jag inte!.. så jag försöker att inte avbryta så mycket. Jag vet inte hur du funkar när du ska testa nya saker? Vill du ta reda på allt i förväg eller vill du vara som ett blank sheet? Är du en sådan som kollar trailern till en film innan eller tar du inte ens reda på vilken genre den tillhör? Jag har varit noggrann med att inte läsa på för mycket om healing och reiki i förväg. Vill inte vara styrd i min upplevelse eller känna att jag riktar uppmärksamheten åt något medvetet håll. Att vara öppen och utan förväntningar känns rättvist på något vis. Tanken med behandlingarna är ju att få igång ett rent flöde i kroppen mellan yin och yang och reiki är en healingform som arbetar med kroppens naturliga läkningsprocesser samtidigt som den fyller kroppen med energi i form av qi. Och när L healar mig, (lite konstigt och laddat ord, jag vet) känner jag faktiskt energier flöda genom kroppen på olika sätt. Jag ligger med slutna ögonlock och vill tjuvkika såklart, bara glänta lite lite och se efter.. om jag ser något? Men det känns fel på något vis, som att fuska något slags test. Så jag sköter mig och när man istället riktar fokus inåt kroppen blir allt så tydligt. Det känns som en våg av värme och ibland sköljer det över små pulserande retningar lite här och där. Och den här pirrande känslan som dröjer sig kvar ett dygn efter, djupt inne under huden är tydligen också qi, en läkande effekt av Reiki, berättade L för mig när jag frågade. Låter detta som flum?! Jag har tänkt och pratat i de här termerna mycket nu så det börjar bli normaliserat och helt ärligt, det här holistiska tankesättet som varit lite okänt och outforskat för mig känns mer och mer naturligt och rimligt. Att forskning visar att metoden är effektiv i en rad olika sammanhang är jag inte ett dugg förvånad över. Stay tuned, jag har en idé till nästa behandling.
