Det är faktiskt en av de sista kvällarna här i trädgården och jag går ett par varv runt huset. Funderar på vad man egentligen ser av mitt liv i mina flöden och vad det ger för bild om hur jag lever. Det är ju hela tanken på bloggen och Instagram, att jag vill sprida inspiration i bilder, text och stämningar. Att jag såklart inte alltid lever i det vackra vet ni såklart. Det är inte så att jag döljer det där andra på något vis, jag vill bara ge mer fokus och utrymme till de fina stunderna, än till det som ibland är svårt. Några av mina närmaste vänner har varit så modiga i sina liv och tidigt satt upp tydliga och amitiösa mål. Höga krav och stora drivkrafter som navigerar dem framåt. De imponerar på mig så himla mycket, för sådan är inte jag. Inte alls, när jag tänker efter. Jag vet verkligen inte alltid vad jag vill hålla på med och det kan vara förvirrande ibland. Borde jag ha kommit på det, så här en bit över 35-strecket?.. Det enda som är kristallklart är att jag behöver det kreativa, skapandet, i mitt liv. Och så finns det annat, demonerna, som också styr mitt roder. Den där utmattningen som jag nämner ibland och som jag drabbades av för mer än tio år sedan, påverkar och begränsar mig fortfarande, det kommer den kanske alltid att göra. Och det är paradoxala känslor inför det, pendlingen mellan frustration, ilska men till och med tacksamhet över hur det styrt om mitt liv. Tacksamheten i det nödvändiga att leva här och nu. Att bromsa in har blivit ett sätt att leva och jag väljer nuet framför allt. Suget efter kreativ stimuli har den senaste tiden vuxit sig vulkanstor inom mig.., det blir så för mig ibland. Behovet och längtan att utvecklas i jobbet, i skapandet, men också för själen. Och då händer det att min kära hemstad blir för trång. Så blommorna och keramikstudion ska jag lämna en stund och fötterna ska få trampa asfalt. En ny vardag och intryck att mätta själen med. Jag ska bara packa ner min kamera, dator och lite kläder. Snart får du vara med mig i ett vardagslivsspeglat storstadsliv istället. Jag har hyrt en charmig lägenhet en månad, i kreativa och pulserande kvarter. I det där storstaden som jag älskar att utforska. Härifrån ska jag fortsätta jobba som vanligt med bloggen, uppdrag och passa på att leva lite som en local. Nosa upp pärlor och dela med mig av hur det är att leva vardagslivet där. Det kommer bli fint, tror jag.
