Så blev det trettio grader och midsommar! Alla parasoll vi kunde komma åt var uppfällda i trädgården och vi hade dukat upp till långbord. Femton vuxna och femton barn. Stöket, det intensiva men också den sköna stämningen. Alla var glada mer eller mindre "ända in i själen" denna dag. Anna och Emelie roddade lunchen och dukade med vaser fyllda av blommor. Här i min skämshörna på baksidan växer pioner, gröna strån och daggkåpa som plockades för att pryda borden. Enligt midsommartraditionen var snapskruset framme. Jag försöker skänka bort den till "kolonins egna fyndbod" varje år men på något lustigt sätt lyckas Victor alltid gömma undan den för mig. Så dagen till ära hade den kommit fram ur sitt gömställe. Stillheten dagen efter. Vi är här och diskar upp det sista. Vi vattnar växterna som hänger lite i värmen. Värmen trycker på och det blir en tur till havet. Fråga mig inte hur Victor orkar men han bär mig ut till klipporna från Smitthska parkeringen och du som varit där, vet ju att det är en liten bit. Hur som. Hjälte är han. Efter ett dopp kurrar magen och vi som premiäråker MCn som Victor renoverat på åker in mot stan igen och bort till Big Bird i Linné. Här äter vi crispy fried chicken och dricker milkshake till. Midsommarafton slutar förresten här, i det svarta huset i Kungsladugård. Här grillar vi egna pitabröd och fyller som kebaber, danne bjuder upp till salsa och barnen studsar loss i studsmattan. Solen går ner och värmen dröjer kvar. En helg som landar mjukt i bröstet.
