Nytt år och jag kastar dig direkt in i vardagen här. Jag testar nämligen en ny medicin som är för nervsmärta och den har en biverkningsprofil som man inte leker med. Jag har blivit lite dement light och hittar inte mina egna vanliga tankegångar.. ..det är svårt att skriva detta inlägg, har redan varit inne och ändrat i publiceringen flera gånger.. ..alla tankar är i sirapsform och trögheten i huvudet är ständigt närvarande. Min läkare lovar att biverkningarna kommer lägga sig och jag är fast besluten om att ge även detta läkemedel en chans. Tack och LOV för närmaste vännerna som vet och förstår. Som låter allt bara vara som det är. Nyåret blev förresten annorlunda detta år. Middag på stan med bland annat Anna (som ju numera bloggar (!) här) och sedan 12-slaget med vännerna på Kungshöjd. Helt perfekt upplägg för mig. Renoveringen, ja hur går det med den.. Vi spretar åt alla möjliga håll hemma. Något slags renoveringsprojekt pågår i vartenda rum. Köksön ska få en rostfri kostym och det kommer bli så galet snyggt! Du ser hyllorna som precis monterats dit. Stenen som är toppen just nu ska vi såklart inte göra oss av med utan den ska få bli ett riktigt lågt soffbord inne i vardagsrummet. Det blev ett nyårsdopp även detta nyår. Bubbel och bad klockan tio på morgonen. Alla är pepp! Rapport från vinden: Du tittar rakt fram och in i vad som ska bli badrummet! Handfatet i sten är precis rakt fram, och löper från vägg till vägg. Till vänster är ett pyttelitet rum för toalett och till höger bygger vi en dusch och bastu längst in. En kväll blir det oxfilépasta som är konjaksflamberad och toppad med smörstekt skogssvamp. Tung comfort food och ett glas rödvin från Brunello som är perfekt att värma sig med samma kväll som när snön och vindarna återvände hit. Mums. Ett annat pågående projekt är detta. Bygga in ett kontor så att det inte syns samt bygga en herrans massa förvaring i blivande vardagsrummet. Resultatet blev otroligt! Ska fota imorgon så ni kan få se i veckan. Är så tacksam för denna man. Han bär mig bokstavligt och jag vet inte vad jag hade varit utan honom. Så livet antar jag är som det ska vara. Och drömmen kvarstår, om ett bättre år, för många, på många sätt. Kram e
