Flera kvällar i rad har varit så lugna på kolonin. Efter besök på Smärtkliniken eller rehabiliteringen har jag kunnat landa här i kvällssolen. Möblerna har många frågat om på Instagram, de är från Brafab. Här utan de vita dynorna som hör till för det är också himla fint. Hursom. Jag fullkomligt ä l s k a r att sitta upptryckt mot fasaden och se solen gå ner. Det kanske är min finaste stund på dagen om jag tänker efter. Så här fin var solnedgången i söndags. Victor hade hjälpt mig med ett jobb, jag sitter och pekar och han flyttar och fotar. Ett upplägg som såklart inte håller i längden men det känns verkligen viktigt för självkänsla och mening att jobba det jag orkar - och då är det ju fantastisk att ha en designer som assistent och vid sin sida. Så tacksam för att han lyckas få min vardag att kännas betydligt mer normal än vad den är. Sigge var mitt andra sällskap kvällen efter. Han gillar ju inte att gå på gruset men sätter sig gärna på den uppvärmda granitstenen. Inte nära men tillräckligt för att det känns att vi hänger ihop. Jag drack ett glas rödvin, kan tipsa om att utforska Wine Mechanics utbud - gillar det mesta där. En skål med pasta och Sigge fick lite kött som kvällssnacks medan solen gick ner.
