Jag vet inte vad som tagit åt mig. Alltså, det är ingen stor livsstor förändring vi pratar om men jag känner en liten ny kraft breda ut sig inom mig. Och det känns i ärlighetens namn lite gött. Det handlar om något så litet men samtidigt så stort som att vara modig med sitt hår.Så länge jag kan minnas har jag varit försiktig med det och har väl aldrig gjort några större förändringar även om jag längtat efter att våga. Men så började jag bolla idéer med min frisör, hallå ska jag ändå inte testa att vara permanent eller mörkhårig? Klippa lugg eller våga färga. Något klickade till inombords i höstas och jag fylldes av den där peppiga känslan som bara kan leda till en sak, förändring. Och så är snöbollen i rullning. Jag kommer till salongen Woods som ligger på Engelbrektsgatan och vi kollar färgprover och inspirationsbilder. Ändå skönt att gå till en salong man litar på. Där ens frisör säger vad hon tror kommer att funka och inte vad man vill höra. Men, också att det är någon som vågar utmana. Någon som gör mig lite modig! Och nu när våren närmar sig kände vi att det var dags att ljusa upp min mörka gingerfärg lite - och på vägen mot blond igen landa i en blond kopparnyans med en hint av honung och en liten touch av peach? Det låter väl ändå fint! Och så satte Therese igång. Tunna tunna slingor drogs i mängder. Och nån komponerad toning lades på det för att färgerna skulle smälta samman. Några timmar senare. Så här blev det. Och jag är SÅ nöjd! Älskar också den vippiga luggen som fönades till och som jag vet att jag aldrig kommer att få till själv. Over and out om håret. Jag återkommer när nästa förändring vankas. Inom kort troligtvis för nu är som sagt, bollen i rullning. :)
