Nu kör jag ju en vit månad. Det gjorde jag även i November och även då hade jag sällskap av syrran och mamma. Måste säga att November nykterheten gick så otroligt lätt och det var därför jag ville hoppa på en månad till. Men denna månad alltså, har varit så svår. Och det är bara för att jag varit på en rad middagar med gott vin som parats till maten. Just den biten saknar jag. Så när Victor i lördags ställde fram en espresso martini framför mina fötter där jag satt vid brasan efter maten, då tappade jag det till slut. För hur mysigt, att läppja liiite på en sådan drink?! Men sårbarheten slöt sig och pannbenet tog vid. Lannsjö-genen. Så smutta på den där drinken, ja det fick Victor göra själv. Och jag, nejdå ingen fara med mig, jag hade det så bra med mitt vatten..
