Det är inte direkt enkelt att förklara hur mycket naturen påverkar mig. Särskilt just nu. Det är till och med så att Mallorca känns som ett litet störelsemoment, jag vill klamra fast i dessa dagar, för det jag njuter av finns redan här och nu. Jag tror aldrig jag sett syrénernas konturer så tydligt och hur de fyller doften av ett helt kvarter. Jag av det och känner inspirationen som börjar sjuda inombords. Kreativiteten både stressar kroppen och väcker lyckobubblor. Önskar min psykolog kunde lära mig ett bra verktyg för att balansera detta. Istället pratar vi om annat när vi ses. Och vår tid börjar gå mot sitt slut. Ett halvår av psykologsamtal, av rannsakan och stunder då jag vänt uppmärksamheten djupt djupt in. Det har gjort ont. Det har fått fötterna att smärta ännu mer och just därför har det varit svårt att skriva om här. Men det kommer ord framöver, för jag vill verkligen dela med mig av hantverket jag fått lära mig. Om det som forskningen säger, som vården ändå inte verkar känna till på många håll. Jag kommer berätta om MBS och om känslofokuserad terapi, när kroppen signalerar med smärta (tänk exemeplvis din ryggont, din migrän, eller alla ni som har IBS) och hur det finns metoder kan hjälpa oss med smärta att skapa nya friska nervbanor som inte signalerar att du har ont. Den insikten är ändå lite stor. Fin vecka och fin start på Juni månad till dig. Kram, e
