De senaste helgerna har jag och Viktor hamnat i en oväntat fin basturutin. En sådan som liksom smyger sig på och helt plötsligt bara sitter. Vi sätter igång en gryta på spisen. Igår var det Bolognese, med väldigt mycket rödvin i. En sådan som får stå och puttra länge och medan den sköter sig själv drar vi igång bastun och väntar tills den landar runt 70 grader.Först en kall dusch. Sedan en liten handduk och sätta sig allra högst upp på bänkarna i bastun. Jag dricker isvatten med gurka. Det är helt otroligt gott faktiskt, särskilt i sammanhanget, känns spaigt liksom. Viktor dricker öl och äter chips. Och en skål med lakrits har han också vid sin sida, livsnjutare som han är. Efter en stund kastar vi på vatten så att ångan tar över och det blir riktigt hett där inne.När det är som varmast går vi ut. Rakt ut på den lilla terrassen. Vi sätter oss i kylan på utemöblerna och låter ångan sakta lämna huden. Det är något väldigt tillfredsställande med just den övergången. Sedan går vi in igen och börjar om ritualen.Viktor brukar också tända den lilla kaminen. Den sprakar mjukt och ger ifrån sig ett flämtande sken som gör något med hela rummet. Bastu sägs ju vara fantastiskt för oss kvinnor och vår hormonbalans, det visar allt mer forskning. Mer om min egen hormonbalans ska jag skriva i ett eget inlägg längre fram. Men redan nu vill jag bara säga det här, sök upp en bastu ibland, om du kan. Ge dig själv den tiden. Man känner ju att det gör gott. Särskilt efteråt, när hela kroppen är mjuk, lemmarna tunga och tankarna går långsammare. Då har det verkligen varit värt den där lilla, heta plågan där inne.
