2025 har varit ett tufft år än så länge. Jag vet att du kanske ryggar tillbaka när du läser det, men jag har inget bättre ord. Vi lever i efterdyningarna av 1,5 års renovering av vind och stuga. Victor har fortsatt att jobbat mycket. Efter en hel dag på kontoret går han direkt till gymmet. Och direkt efter gymmet handlar han middag. Därefter kommer han hem och lagar mat till oss. När maten varit klar har han sedan satt sig vid hemmakontoret och fortsatt jobba — även efter att jag gått och lagt mig. Från mitt håll har energin till stor del gått åt till att kämpa med smärtorna i fötterna, rent fysiskt. Energin tar ofta slut någonstans efter lunch och sen försöker jag bara hålla mig flytande. Kampen och stressen som det innebär att själv tvingas kämpa om att fortsatt utredning och komma ett steg närmare någon slags hjälp drar mig också neråt. För en stund kändes livet helt ohållbart och till slut bestämde jag mig för att inte hålla undan allt det där svåra utan tvärtom se vad som händer om jag släpper fram lidandet inom mig . Så jag har gråtit och gråtit. Genom att tillåta sorgen finnas kunde jag också börjat sörja. Sörja den tid som gått förlorad. Sörja hur livet blivit. Sörja drömmar som inte längre finns. Men det här är inget tyngande inlägg. Tvärtom. Kampen vi har haft har gjort både mig och Victor mer medvetna om att vi behöver pussla in mer motvikt i våra liv. Att vi bejakar det som ger oss lycka i livet. Mer fokus på nu. Livet är en smörgås, och ett glas mjölk. Och i glädje har alltid resandet, annan kultur, god mat och kontakt med havet varit sådana element. Det var ett genidrag att i januari, under ett spontant beslut över ett glas Nebbiolo, boka en resa till Italien som gemensam födelsedagspresent. Och nu är vi hemkomna från denna resa där vi unnat oss lite mer än vanligt, påfyllda av livets goda och vi har haft det jättebra. Självklart ska jag dela med mig av de bästa hotellen, de härligaste platserna och de härligaste trattoriorna till er. Reseguide i de tre delarna - staden Taormina, Noto och Cefalù. Varvar som vanligt med livet här hemma!
