2025 har varit ett ganska tufft år än så länge. Jag tänker att du kanske ryggar tillbaka när du läser det, men jag har inget bättre ord. Vi lever i efterdyningarna av 1,5 års renovering av vind och stuga. Victor har fortsatt att jobbat mycket. Efter en hel dag på kontoret går han direkt till gymmet. Och direkt efter gymmet handlar han middag. Därefter kommer han hem och lagar mat till oss. När maten varit klar har han sedan satt sig vid hemmakontoret och fortsatt jobba — även efter att jag gått och lagt mig. Från mitt håll har energin till stor del gått åt till att kämpa med smärtorna i fötterna, rent fysiskt. Och psykiskt. Hjärnan är så bränd. Kapaciteten tar ofta slut någonstans efter lunch och sen försöker jag bara hålla mig flytande. Kampen och stressen som det innebär att själv tvingas kämpa om att fortsatt utredning och komma ett steg närmare någon slags hjälp drar mig också neråt. För en stund kändes livet helt ohållbart och till slut bestämde jag mig för att inte hålla undan allt det där svåra utan tvärtom - se vad som händer om jag släpper fram lidandet inom mig . Så jag har gråtit och gråtit. Genom att tillåta sorgen finnas kunde jag börja sörja. Sörja den tid som gått förlorad. Sörja hur livet blivit. Sörja drömmar som inte längre finns. Jag kommer behöva fortsätta sörja, den resan har jag bara gläntat på. Detta är inte ett tyngande inlägg. Idag är en bra dag, jag känner mig start och inte så tunnhudad. Livets resa har gjort mig och Victor medvetna om att vi behöver pussla in mer motvikt i våra liv. Inte bara mala på. Att vi bejakar det som ger oss lycka i livet. Mer fokus på nu. Vi vet inte vad vi har imorgon. Livet är en smörgås, och ett glas mjölk. I det lilla bor det stora. Den gemensamma glädjen har alltid varit resandet, annan kultur, god mat och kontakt med havet. Det var ett genidrag att i januari, under ett spontant beslut över ett glas Nebbiolo, boka en resa till Italien som gemensam födelsedagspresent. Nu är vi hemkomna från resan och Victor burit på mig uppför trappor, knuffat mig fram på barncykel (man tar till de knep som finns) och alltid gått de extra stegen. Det blev en livets resa, vi har haft det jättebra. Självklart ska jag dela med mig av de bästa hotellen, de härligaste platserna och de härligaste trattoriorna till er. Reseguide från tre områden på Sicilien- staden Taormina, Noto och Cefalù. Varvar som vanligt med livet här hemma!
